Smultronställen i Västergötland
Vad har ramslök, ett utsiktstorn i trä, ett gammalt oljebränneri, ett stenbrott och ett gammalt säteri gemensamt?
När vi började med våra resor var vi rätt dåliga på att fotografera. Både på att alltså faktiskt ta bilder och se till att bilderna såg bra ut.
Hösten är inte bara tråkig, kall och mörk, utan det är även en möjlighet för en massa härliga saker: varm dryck i soffan, På spåret och även fantastiskt fin natur.
Som om vi inte tjatat nog om det i andra inlägg, så kommer jag fortsätta tjata om att vi åkte Vänern runt i somras.
Oftast har vi ett rätt gediget schema när vi är ute och upplever Sverige, varför det är bra om man kan plocka upp mat lite så där i farten eller ute på färden ibland.
Första gången jag hörde talas om Hagabullen ska jag (David) ärligt talat säga att jag tyckte det lät som en gimmick. Snabbspola till idag, så har jag inga problem alls med att säga oj vad fel jag hade.
Tänk dig att lämna allt du har, gå ut i skogen och bosätta dig där. Läskigt? Ja, kanske, men det verkar vara många i världen som lockas av idén. Inte bara idag, utan även historiskt.
Säg cheese och nu menar vi det bokstavligen! Den här veckan presenterar vi något som absolut inte är för den som är mjölkproteinallergiker, Falbygdens Osteria, en butik och en restaurang helt centrerad kring ost!
Dagens och årets första smultronställe skiljer sig lite från våra vanliga smultronställen. Det är fortfarande en plats vi absolut förespråkar att man ska besöka, men det skiljer sig på det sättet att vi inte har några bilder alls därifrån. Varför? Jo, för att det är ett skyddsobjekt.
Vi besökte Karlsborgs fästning förra hösten under en resa genom Skaraborg. Karlsborg som stad var väldigt trevlig med allt vatten runt om, men snabbt dras ens fokus till stadens fästning.
Det här med att nationalparker har blivit en liten grej för oss på sistone har kanske ingen missat och nyligen såg vi till att besöka ytterligare en, nämligen Tivedens nationalpark. Det var tur att vi besökte Tiveden just nu på hösten, för det var väldigt fint när skogen var orange- och grönspräcklig.
Efter ett antal stopp anlände vi på eftermiddagen till Wrågården. När David började prata i telefon med personen som var ansvarig för dagen klickade det i mitt huvud. Det är här de har ett älghotell!
Mitt på storgatan i Ulricehamn ligger ett riktigt litet smultronställe som vi snubblade över av en slump vid ett besök i Ulricehamn.
Unikt, välkomnande och gästvänligt. Så tänker nog inte de flesta när de tänker på Nordpolen.