Överdrättinge Sherbeteri
Mattillverkning
RImforsa, Östergötland
Denna vecka kommer faktiskt ett smultronställe och en text som vi suttit på i nästan exakt ett år. Vi valde att spara det här inlägget inte för egen del, utan för att vi hoppas att ni faktiskt ska nyttja tillfället och besöka dem. Helgen som kommer (2 - 3 september) är det nämligen dags för höstens Östgötadagar; ett ypperligt tillfälle att besöka Överdrättinge Sherbeteri och få möjligheten att testa något riktigt gott!
Tanken var att vi skulle besöka Överdrättinge Sherbeteri redan under Östgötadagarna i september 2022, men vi fastnade lite på de andra besöksmålen (bra betyg till dem i guess) och fick lägga tillbaka Överdrättinge i listan på platser att besöka. Veckan efter Östgötadagarna åkte vi dock på en liten miniresa till Vimmerby över dagen, där vi istället hade lite tid över på slutet. Tanken dök upp att vi kunde besöka Överdrättinge på vägen hem från Vimmerby och en googling senare för att få reda på var de låg och öppettider begav vi oss dit.
När vi rullade fram till gården trodde vi först att vi hade åkt fel. Man rullar in på en liten väg som förgrenar sig en bit fram, men där båda vägar faktiskt leder fram till dem. Det är flera hus och lador. Alla naturligtvis målade i vår allra käraste falu rödfärg (Helt off topic, men lukten av nymålad falu rödfärg är ju gudomlig. Det är barndomsminnen från morfar och mormors bondgård deluxe.). Fortfarande undrandes om vi var på rätt ställe, parkerade vi och vips kom en kvinna gåendes mot oss. Vi frågade om vi kommit rätt och hon bekräftade det med en otrolig värme. Kerstin som hon heter berättade att hon egentligen hade stängt för säsongen, men att vi hade turen med oss, för hon hade sålt på en marknad under dagen och hade lite sherbet över. Gulligt nog frågade hon också om vi ville ha lite kaffe, för att hon hade precis satt på kaffe till sig själv och hennes man.
Granskottssherbet var något jag (David) inte ens visste var det var innan besöket, men jäklar vad gott det var. Det tar Kerstin en och en halv dag att göra glassen (eller glassishen?). Snacka om hantverk. Allt kommer från platser och gårdar i närheten till deras gård, vilket gör det superlokalt. Jag fullkomligt älskar att de tagit en sådan naturlig sak som granskott och gjort en dessert av det. Det är ju hållbarhet i sin ädlaste form, med premien att du får naturlig, lokal och svensk smak. Vi hade aldrig tänkt att det högst spontana besöket på vägen hem skulle leda till en helt ny smakupplevelse.
Även om sherbeten var fantastiskt god och i sig en helt gedigen anledning till att besöka Överdrättinge, var det något helt annat som fick oss att bli helt hänförda. Kerstin. Kerstin alltså. Gud vad denna kvinna charmade oss med sin vänlighet och servicekänsla. Under tiden vi åt sherbeten satt vi där och pratade med Kerstin om allt från hur de köpte gården, till arbetet med sherbeten, hennes passion för hållbarhet, lokal mat och gårdsbutiker samt mycket annat. Vi fick inte bara smaka på granskottssherbeten, utan vi fick en inblick i allt arbete bakom och fick se personen bakom, vilket garanterat gjorde att den blev ännu mer fantastisk. Per var också väldigt trevlig och rolig, men han kom ut precis när vi skulle åka, så vi hann inte prata lika mycket med honom tyvärr.
När vi satte oss i bilen och rullade därifrån var vi båda helt varma inombords. En mer genuin upplevelse kunde vi inte ha önskat oss. Vi säger bara åk dit. Ät sherbeten. Njut. Inspektera naturen däromkring. Men främst av allt, prata med Kerstin och Per. Det är för upplevelser som denna som vi startade svenska smultronställen, för allas skull. För att Kerstin och Per ska få den uppmärksamhet de förtjänar, samtidigt som vi vill att alla som inte redan varit där ska få vetskap om att de finns och snarast möjligt ta sig dit. Snacka om win/win/win.
Här hittar du Överdrättinge Sherbeteri:
