Ivanssons bilskrot
Sevärdhet
Töcksfors, Värmland
Elin: “Det här är bra konstigt.”
David: “aah”
Så lät det ordagrant medan vi gick sicksack mellan hundratals rostiga bilar. Det fick oss dels att minnas tillbaka till vår barndom och spelet “Bygg bilar med Mulle Meck”, dels att reflektera över hur vi människor snabbt och enkelt kan förstöra naturen utan att ens behöva anstränga oss.
Mulle Meck bor, i spelet, i ett skogsbryn bortom en sjö på branten av ett berg vid vägs ände. Han samlar på apparater, manicker och mojänger och på sin tomt har en stor skrothög med en massa bildelar. När vi anlände till Ivanssons bilskrot kändes det lite som att vi kom hem till Mulle Meck. I ett skogsparti och på en äng, utspridda på nästan två hektar, finns nästan 1000 skrotade bilar. Fram till ungefär 1980 var det här en aktiv bilskrot ägd av två bröder som främst inriktat sig på handel med bilar mot norrmän.
Sedan de förlorade sin skrotlicens har bilarna börjat brytas ner och med tiden blivit ett med naturen. De omfamnas och omges idag av träd, gräs, mossa och andra växter. Det går inte att beskriva det på något annat sätt än att det är som att uppleva hur det skulle se ut efter en apokalyps. En helt klart surrealistisk upplevelse. Husen de en gång använde som delar av skroten och som boningshus står övergivna och förfaller. Bilarna som står utplacerade på ängen och i skogen vittnar om en annan era. En era där miljö och återvinning inte var av högsta prioritet och där kunskap om miljöförstöring inte var vad den är idag. För ska vi vara helt ärliga är det inget annat än ren miljöförstöring som har pågått på bilskroten sedan den stängde. Bilarna bryts sakta, men säkert ner. Tungmetaller och mikroplaster sipprar med tiden ner i jorden. Än går det inte att se vad resterna av den här bilskroten har haft för påverkan på de växter som finns där, men det kan antas att påverkan är rätt stor.
Vi är två personer som, trots att vi kör bil, försöker göra vad vi kan för att inte skada naturen. Vi lämnar aldrig skräp efter oss och vi försöker alltid göra så lite avtryck på de platser som vi besöker som bara möjligt. Därför låter det kanske konstigt när vi säger att Ivanssons bilskrot är ett smultronställe och något man borde besöka. Anledningen till att vi tycker att det här är ett smultronställe värt att besöka har mycket med insikten det ger om vår möjlighet att förstöra naturen. För oss blev det en verklig ögonöppnare kring vilken påverkan vi människor har och hur lång tid de avtryck vi lämnar faktiskt tar på sig att försvinna. Är du i området tycker vi att du borde ta dig tiden att åka till vägs ände. Det må ta lite tid, men insikten och den ögonöppnande upplevelsen kommer vara värt det.
Här hittar du Ivanssons bilskrot:
