Avesta Visentpark
Sevärdhet
Avesta, Dalarna
Vad har ett järnverk, en kommun och en generalkonsul gemensamt? I detta fall; Visenten!
Visenter, också kallad Europeisk bison, är rejäla pjäser (tjurarna väger upp till 900 kg och korna upp till 600 kg) som vandrade runt i våra skogar för många, många år sedan innan människan nästan utrotade dem helt. När det var som värst fanns det endast cirka 50 individer kvar i världen och det är med hjälp av dessa man har lyckats hjälpa arten att långsamt återhämta sig. Idag finns det faktiskt över 6000 visenter i Europa, vilket man får säga är en rejäl framgångssaga för de som jobbat med räddningsinsatsen.
Det här är inget som har skett av sig självt, utan det har skett genom ett vad jag (David) utifrån skulle beskriva som ett extraordinärt avelsarbete, där stora delar av Europa har samarbetat. Man har kartlagt stammens genmassa och sedan fött upp visenter på flertalet platser runt om i Europa. Sedan har man framgångsrikt släppt ut visenter uppfödda i dessa avelsanläggningar (oftast djurparker) i det vilda. Det intressanta med själva utsläppningen är att man jobbat med lokalbefolkningen, för att få dem att förstå visenten och de låga riskerna med att släppa ut dem, lika mycket som man jobbat med visenterna och naturen de ska släppas ut i.
Det här i sig är ju som sagt en framgångssaga, men om vi lägger till järnverket, kommunen och en generalkonsul blir det en ännu mer intressant historia. Generalkonsulen Axel ax:son Johnson, som var ägare av Avesta Jernverk, hade under tidigt 1930-tal hört talas om visentens förfall och erbjöd sig att bygga en inhägnad åt några visenter i sina skogar i Västmanland. Det ledde senare till att visenterna 1939 flyttades till Avesta och en avelsanläggning uppfördes där, vilket är den vi kan besöka idag. Kopplingen till den här historien har lett till att både Avesta Jernverks och Avesta kommuns logga faktiskt har en visent i sig.
Att historien om lilla Avesta och den stora visenten möts vid Avesta Visentpark gör den till ett ytterst intressant besöksmål enligt oss. Sedan tidigt 2000-tal drivs Avesta Visentpark av kommunen, vilket man får säga är en ytterst intressant kommunal verksamhet. När man besöker parken får man gå mellan de olika hägnen och kolla efter visenterna (vilket inte är så lätt som man kan tro när de ligger i gräset). Det finns också en utställning om hur man arbetar med bevarandet av visenten, ett café och lite för barnen. Besöksområdet i sig var väldigt fint och är i grunden en gammal bondgård.
Vi var där under värmeböljan här i slutet av juni och förståeligt nog var djuren inte superaktiva i värmen. Vi fick dock se de nyfödda kalvarna, om än inte så nära att jag kunde fotografera dem tillräckligt bra (man kan ju tycka att djuren borde ställa upp på att agera modeller när man ändå tänker prata gott om dem ;) ).
En väldigt rolig sak med besöket på visentparken var att jag och Elin bara två dagar tidigare hade diskuterat hur kommuner kan göra olika saker till “sina”, som ett sätt att öka intresset för kommunen och således även öka turismen. Tänk er hur äpplen är Kiviks grej, potatisen stolt hyllas i Mjölby och hur Avesta har visenterna. Vi tror, även om det i det korta perspektivet sannolikt kostar, att initiativ som dessa faktiskt gynnar kommunerna på sikt, främst genom varumärkesbyggande och intäkter från turism. Istället för att se det som en kostnad, kan man likväl se det som pengar som läggs på att vara en kommunal förebild för hur ett gott arbete med bevarandearbete kan se ut.
Linköping är ju redan förvisso Sveriges flyghuvudstad, men vi tycker även de borde ha ett gott bevarandearbete för något djur som behöver lite stöttning. Därför har vi (enhälligt och med hjälp av en slumpgenerator) bestämt att Linköping borde ta taktpinnen och bli utterstaden! Självklart kommer vi börja knåpa på ett medborgarförslag omgående.
Avesta Visentparks vara eller icke vara är uppe för debatt och åtminstone vi hoppas att den blir kvar. Det är rätt uppenbart att den gjort gott för världen i stort med sitt bidrag till bevarandet av visenten och håller du med oss om det så tycker vi att du ska besöka dem. Sprid ordet om det goda arbetet som görs, så kanske fler kommuner kan ta efter.
