Stafsäter Gårdsglass
Mattillverkning
Linköping, Östergötland
När jag (David) sitter och skriver det här inlägget öser regnet ned. Det har börjat bli lite färg på löven och det är tydligt att hösten är på intåg. Kontrasten mot sommarens väder är påtaglig. Ingen klar himmel, ingen semester och ingen glass på stranden. Men nu kommer jag att yttra en högst kontroversiell åsikt; man kan faktiskt äta glass året om och är det rätt glass, så finns det alltid ett tillfälle för den.
Förra helgen var det nämligen årets upplaga av höstens Östgötadagar, ett fenomen som vi tidigare skrivit om och som vi fortsatt håller väldigt kärt. Som vanligt blev det en mängd besök under de två dagarna som Östgötadagarna gick av stapeln och vi kunde inte säga nej till lite glass. Vädret var faktiskt rätt bra, trots att hösten som sagt börjar komma, och då passade vi på att njuta av vädret med en glass i handen.
Valet av smaker föll denna gång på hallontwist, lemoncurd och bacon (ja, precis, den där fantastiska biten sidfläsk som blivit rimmad och rökt, fast i glassform). Vem är så fantastiskt galen att man gör en baconglass?! Jo, gänget bakom Stafsäter Gårdsglass. Du hittar denna glassoas utanför Sturefors, Linköping och läget är (enligt bonnpojken i mig) en perfekt plats för att inmundiga glass i alla dess olika smaker. Även om fokuset ligger på just glasstillverkningen, har de även andra produkter i sin gårdsbutik och även en inredningssektion, för den som vill handla något gott för både mage och ögon.
Först ska jag tydliggöra att baconglassen är genuint god; det är inte bara något ihopslängt för att det ska låta bra. Anledningen till varför jag verkligen gillar Stafsäter Gårdsglass är konstigt nog inte för glassen i sig. Glassen i sig är enligt mig väldigt god, men det som gör det där extra för mig är att varje gång vi besöker Stafsäter har de någon ny, rolig och sannolikt otroligt oväntad glassmak, vilket gör att man alltid ställer sig frågan “undrar vad de har idag?” när man ska åka dit. Det blir lite spännande liksom, i en för övrigt väldigt ospännande situation (vi brukar få höra att vi inte är så spontana och ni kan ju tänka er hur strukturerad vår vardag är om valet av glass är lite spännande).
Helgens besök var knappast det första besöket för oss hos Stafsäter och vi har tyckt att det har varit ett smultronställe väldigt länge nu. Det är vårt “go-to” ställe när vi vill köpa glass i våffla, men vi har konsekvent misslyckats med att dokumentera våra besök…Typ gången innan denna, när vi hade i förväg bestämt oss för att åka dit och äta glass, pratade om att vi minsann skulle lyckas dokumentera det den här gången och hade glömt kameran hemma. Någon annan gång blev det några mobilbilder som blev helt hemska på grund av på tok för stark sol. Ja, sen är ju inte glass så snällt att dokumentera lite sådär spontant (särskilt när man fortfarande tycker det är riktigt obekvämt att fotografera bland andra). Efter många om och men läser du nu när det här inlägget, så det gick till slut!
Ja, nu har vi kommit till det där berömda slutet av inlägget, när jag ska försöka knyta ihop det här lite snyggt (oftast med varierat resultat från min sida). Glass är gott, men nu ett minne blott. Så till Stafsäter Gårdsglass jag for och nu i magen glassen bor!
