Oscarshäll utkiksplats

Naturupplevelse

Norrköping, Östergötland

Ett smultronställe behöver inte vara något stort, annorlunda, dyrt eller makalöst. Ett smultronställe blir ett smultronställe för vad det tillför till ditt liv. Det blir ett smultronställe för att det gör dig glad eller ger dig ro. Så resonerar åtminstone vi. Det här smultronstället är på ett sätt det ursprungliga smultronstället. I alla fall på så sätt att det var den här platsen som varit mitt (Davids) reella smultronställe under många år. Det var förvisso hos Restaurang Hantverket som vi tog tag i saken och skapade Svenska smultronställen (vilket vi skrivit om tidigare), men det är den här platsen som varit “min plats” i många år. Det här är inte ett smultronställe nödvändigtvis för dess storslagna egenskaper, utan det här blir en betydligt personligare recension än så. 

Platsen jag pratar om är en utkiksplats vid Oscarshäll, som ligger på vägen från Norrköping ut mot Kolmården. Jag kommer ärligt talat inte ihåg hur jag hittade den, men vet att det var i ungefär samma veva som jag besökte nästan alla leder i Norrköpings kommun. Det är egentligen inget särskilt med platsen. Det är en utkiksplats, med en bänk och en fantastisk utsikt. Det är nog förvisso det som lockat mig. Oftast när jag varit där har det varit jag, utsikten över Norrköping, ljudet från Kolmårdsskogen och synen av Bråviken.  Bara 20 minuter hemifrån låg detta smultronställe som jag varit helt omedveten om fram tills dess att jag blev vuxen. Det är väl om något ett tecken på att vi har smultronställen runt oss hela tiden. Det gäller bara att öppna ögonen och se dem för vad de är.

Det har hänt flera gånger att jag tagit med mig en stol och antingen en bok eller en dator, för att sätta mig där och läsa eller jobba. De allra flesta gångerna har jag dock åkt dit för att bara tänka. Eller kanske inte ens tänka, utan snarare för att inte tänka? För att komma bort från vardagen. För att bara andas, bara vara. För att uppskatta det som är eller det som varit. Det har inte spelat någon roll om jag varit stressad, glad, ledsen eller arg. Att besöka den här platsen har alltid tillfört mig något. Det har varit en plats jag kunnat åka till oavsett mitt sinnestillstånd och veta att jag kommer må lite bättre när jag väl lämnar.  

Det här har varit “min plats”, men som nybliven Linköpingsbo är det tyvärr lite långt. Nu är jag på jakt efter min nya plats runt Linköping och vill du dela din plats med mig skulle jag bli jätteglad. Sedan får vi se om din plats också blir min plats. Det finns det fina i möjligheten att dela plats, men samtidigt i att din plats kanske inte blir min nya plats. Vi är olika och det som ger dig det du behöver kommer kanske inte vara det jag behöver.

Jag är helt övertygad om att vi alla behöver den platsen i vårt liv. Platsen där vi kan andas, bara vara och återhämta oss, vare sig det är en utkiksplats, ute i naturen, genom träning eller vad det nu är som får dig att varva ned. 

Om du inte har din plats är det dags att hitta den. Om du redan har den, besök den!