Fulufjällets nationalpark
Naturupplevelse
Särna, Dalarna
Nae, nu får det faktiskt vara nog. Nu får våren helt enkelt komma med lite grönska och värme. Tills det sker får vi bara drömma oss tillbaka till tidigare naturupplevelser, vilket är det vi kommer göra idag. Veckans smultronställe är den första nationalparken vi satt vår fot i och ett av våra mest kära minnen från vår allra första Norrlandsresa. Fulufjällets nationalpark förtrollade oss och vi kommer definitivt åka tillbaka hit igen.
Fulufjällets nationalpark är ett namn som kanske inte klingar bekant för alla, men ett annat namn som fler kanske känner till är Njupeskär, ett av Sveriges högsta vattenfall (finns en hel diskussion om det faktiskt är Sveriges högsta vattenfall eller inte, men på nationalparkens hemsida står det att vattenfallet faktiskt inte är Sveriges högsta). Det var faktiskt för just Njupeskärs skull vi ville besöka nationalparken, men vi insåg rätt snabbt att Njupeskär bara är en liten del av det som är Fulufjällets nationalpark. När vi gick på leden mot vattenfallet blev vi helt häpna över hur grönt allt var. Naturen är oftast grön på sommaren, men det här var något helt annat. Det var en så djup grönska som vi knappt sett på någon annan plats i Sverige. Bilder från nationalparken kanske ser ut som att vi redigerat för att maxa det gröna, men faktum är att vi inte gjort något med bildernas färg , vilket jag tycker säger en hel del om hur grönt det är.
Även om Fulufjället erbjuder så mycket mer än Njupeskär, kan vi ju inte säga annat än att det är rätt mäktigt med ett så högt vattenfall. Jag (David) kunde inte riktigt hålla mig, så jag var tvungen att gå så långt fram som jag bara kunde typ. Man kände sig så otroligt liten i förhållande till vattenfallet och det var riktigt fascinerande att stå vid vattenfallets fot och bara kolla upp. En häftig upplevelse som jag uppmanar alla som besöker Fulufjället att göra, men ta det försiktigt för man måste gå en bra bit från spången på stenar.
Det som verkligen satte spiken i kistan med vårt besök var en liten vattenstation som fanns längs leden, där man kunde dricka vatten som kom från en liten bäck. Miljön runt omkring påverkade självklart, men det var det godaste vattnet jag någonsin druckit. Det var kallt, friskt och smakade bara fantastiskt. Det var bara en liten sak av allt vi upplevde i parken, men det är ändå en detalj som jag kommer ihåg så väl än idag.
Förutom att vi vill besöka Fulufjället igen, så måste vi typ det ändå, för Naturum Fulufjället var tyvärr stängt när vi besökte nationalparken. Vi har en lista på alla naturum i Sverige och försöker beta av dem en efter en, precis som vi jobbar oss igenom alla Sveriges nationalparker. Så buhu för oss, vi har en ursäkt till att besöka en av Sveriges allra finaste naturupplevelser igen. Nu snackar vi i-landsproblem på riktigt hög nivå.
För den riktigt observanta (eller nördiga) så ska jag säga att vi (tyvärr) inte är sponsrade av Revolution Race, trots att allt jag hade på mig under besöket i Fulufjället faktiskt var från dem. Den där orangea tröjan har bokstavligt talat varit med över hela Sverige, från Smygehuk till Harads. Ett samarbete är ju inte något man hade sagt nej till dock, så är det någon som känner folk hos Revolution Race, hojta till ;)
Det finns väldigt mycket man kan skriva om Fulufjället, men faktum är att vad vi än skriver kommer du behöva besöka det för att få känna samma känsla som vi gjorde. Och jag lovar dig, den dag du gör det, kommer du inte ångra dig.
Här hittar du Fulufjällets nationalpark:
